Jobb och inget annat

Om en timme bär det av mot Ronneby Brunn, jobbar tills 23 ikväll och därefter blir det till att sova eftersom jag börjar 7 imorgonbitti igen. Jag är lite nervös eftersom jag ska ha hela utcheckningen själv imorgon, för första gången dessutom. Håll tummarna för mej!

Jag kom på en sak, hur dum är inte jag? Jag har jobbat på Brunnen ett år nu, och får mer och mer ansvar. Jag känner att dom jag jobbar med litar på mej til 100 %, och då bestämmer jag mej för att lämna Ronneby. Hur dumt är inte det?
Men låt mej förklara. Jag älskar mitt jobb i receptionen där jag får träffa mycket folk, använda mitt huvud och ta en hel del ansvar! Det gör jag verkligen!
Men jag är riktigt jäkla trött på Ronneby just nu, trött på att det inte finns något att göra, på att du i stort sett aldrig träffar nya mäniskor, på att bo hemma, och en hel del annat.
För mej finns det alldeles för mkt gammalt i Ronneby, jag behöver gå vidare och försöka hitta mej själv, bygga upp mitt självförtroende. Det låter som en klyscha, jag vet. Men i Ronneby står man och stampar på samma ställe, jag vill börja gå framåt.
Däremot kan jag tänka mej att komma tillbaka om x antal år. Ronneby är ju faktiskt en trevlig liten stad, och kankse ännu charmigare när ungdomsåren är förbi. Även om jag helst bor i Karlshamn om jag nu kommer tillbaka till Blekinge.

Men just nu behöver jag se mej om :)