Lever vi samboliv?

Idag efter föreläsningen gick jag hem, (japp that's right, det har gått så långt att jag kallar Lindas lägenhet för hem) och Linda gick och tränade. Jag slog mej ner i soffan med en smörgås och bara väntade på Lindas hemkomst, vad ska man annars gör liksom? Hon hade dessutom lovat att laga middag idag.

När hon kom hem fixade hon en utsökt ris och korvgryta, även om namnet inte låter särskilt tilltalande. Kankse borde hitta på något annat, typ gryta a lá Linda?
Anyway, efter maten snackade vi lite sen gick hon in i duschen och jag tog tag i disken. Det är en orskriven regel vi har, den som lagar mat slipper disken. Och när jag stod där med lödder upp till armbågarna slog det mej:
Lever vi samboliv?
Så tänkte jag efter:

• vi sover ihop, dock i olika sängar,
• vi pratar samtidigt som vi går på toa,
• vi går runt halvnakna i lägenheten,
• vi lagar mat ihop,
• vi pratar om allt,
• jag kallar henne hubbie och hon kallar mej frugan,
• vi kramas emellanåt,
• vi har kvällsmys med te i soffan,
• jag tjatar på henne när hon ska handla,
• jag stänger skåp och dörrar efter henne
• och vi småtjabbar lite kärleksfullt sådär.

Det enda vi inte gör är väl att ligga med varandra .. Ja, jag tror bestämt att vi lever samboliv.
I alla fall en månad till, sedan bor jag en våning under, helt ensam. Jag kommer att sakna sambolivet!